Denna helg har vi varit på kurs för Lena Karlsson i vallning. Som vanligt otroligt lärorikt och rätt stora framsteg.

Dag 1. Började med en mysmorgon i köket hos Fanny och Thomas, kaffe och en massa teoretiska diskussioner om vallningen. Lena är väldigt pedagogisk och allt känns så självklart när hon förklarar. Jag gillar att hon har ett system i tänket hur hon tränar. Det gör det lättare för mig som nybörjare. Vi hade lyxen att få valla i ridhus och eftersom vädret var äckligt snöblask/regnblask så var det skönt att vara inne. Första passet fick vi bara visa hur det ser ut, hur vi tränar. Det jag ville ha hjälp med var drivningen och hämten. Men allt hänger liksom ihop i vallningen. Vi ska utveckla våran drivningsträning. Innan har jag skickat honom mellan klockan 3-9 på min sida och låtit honom gå mot djuren. Nu ska vi utveckla och göra samma sak men på övre sidan av klockan. Ibland låta honom gå till kl 12 och ta djuren till mig men även göra uppgiften driva tydligare genom att ibland låta honom gå mot dom kl 11 eller kl 2. Sista passet körde vi ute. Katastrof. Han pekade helt finger åt mig och jag tappade humöret (trött, hungrig och blöt). Lördagkvällen hemma spenderade jag sur framför TVn och åt choklad. När värmen och blodsockert kommit tillbaka så fick jag enormt dåligt samvete istället. Hade inte det minsta lust att åka tillbaka.

Dag 2. Vaknade med lite ångest men ändå mer energi. Nu skulle vi ta tag i problemen och lösa dom. Och vad var problemet då? Jo, dels hans attityd. Lena kallade det för "sista brylkrämsperioden" - enligt henne typiskt för hanar runt 2 år men efter det så blir de bara bättre. Han tillfredställer främst bara sitt eget kontrollbehov och är inte särskillt villig att samarbeta eller litar på att jag gör mitt jobb med fåren.

Benen går snabbare än huvudet.

Dax kan driva djur. Något som jag har frågat mig, jag har mer tyckt att han bara följer efter dom. Men han kan driva. Varför det blir pannkaka är att just att benen går lite för fort = han kommer för nära rumporna på fåren och tappar sitt eye och översikten. Så länge han gå på ett avstånd så går det skitbra men såfort han hamnar i rumporna på dom får han lite panik - springer runt och tar dom till mig.

Så alla våra övningar var i ridhuset. Vi tränade på att han fick lita på att jag kan kontrollera min sida, även vid drag. Vi tränade på att han ska hålla ut och inte gå för tajt och försöker hela tiden vara oförutsägbar. Är han inställd på att gå höger, får han gå vänster osv. 

Vi började även med något nytt, något jag, Fanny och Thomas har pratat om ett tag. Att lära Dax dela och jobba på två olika grupper! Han hade dölätt för det här! Han släppte helt tanken på den andra gruppen med får och kunde lätt skifta mellan. Är fortfarande enormt faccinerad över det primitiva men ändå så jäkla effektiva sätt att lära en BC "look back". Lägg hunden, lyft den 180 grader samtidigt som du säger look back, be den gå på den andra gruppen med får. Efter några repetitioner så vänder sig hunden själv på bara kommandot. Ashäftigt!