Exe har varit på kollo hos uppfödarna i ungefär 1½ vecka (eftersom jag inte kunnat gå på foten). Och jag vet inte om han har mognat lite eller bara glömt bort vissa saker efter sitt lilla miljöombyte. T.ex så tycker han inte att det är äckligt att sätta på sig halsbandet och jag känner mig mer avslappnad att ha honom lös.

Jag hämtade hem honom i tisdags och sen dess har han spenderat 95 % av alla promenader lös. När vi är själva (utan Dax) så är han väldigt härlig att ha lös. Söker mycket spontankontakt, travar hyfsat lugnt utan att dra för långt bort, kommer fort på inkallning och lyssnar bra på nödstoppet ("lägg dig").

Men när Dax är med blir han lite manisk. Inte så det stör Dax så mycket men ibland kan han gå lite över gränsen - men då är Dax duktig på att berätta det och Exe lyssnar. Han tar in eyet i leken och har fortfarande lite svårt att helt släppa Dax. Men han kommer på inkallning och lyssnar på sitt stopp. Och om Dax är ointressarad av att leka tillräckligt länge - ja, då släpper Exe honom och kan komma mer spontant till mig och slappnar av på ett annat sätt.

Ni som har följt oss vet att Exe har haft lätt att ta in eyet i vardagen och att vi har jobbat stenhårt med det. Jag har verkligen inte tyckt om de smygande beteendena mot Dax och när Exe var yngre var det ohållbart i mina ögon eftersom han blev helt låst.

Nu tror jag att jag ska försöka sluta att störa mig på att han fortfarande småsmyger lite på Dax. Han låser sig inte på samma sätt längre och lyssnar på mig. När vi är själva har vi en superbra kontakt när han går lös. Kanske ska jag bara försöka ge mig här - jobba lite med premacks princip - och bara själv slappna av så länge det inte blir värre.

Exe är inte Dax. Exe har massivt kontrollbehov - vilket jag upplever att Dax inte alls har. Och jag borde kanske bara vara nöjd över hur långt jag har kommit. För är det ens möjligt att få bort det beteendet helt och skulle det vara värt det?

De senaste veckorna har jag mer och mer märkt en väldigt positiv egenskap hos Exe. Hans förmåga att kunna fokusera på uppgiften.

Jag vet inte om det har med träning eller bara inviduella egenskaper att göra men Exe är grym på att släppa tanken på andra saker och göra det jag ber honom om. Om jag lägger ut en extern belöning åt Exe så släpper han den tanken på en gång! Dax tycker att externa belöningar är skitsvårt att hantera, han har mycket svårare att sluta tänka på belöningen. Kanske ska bli ett vinterprojekt för mig och masken?

Igår tog vi en privatlektion för Minou i vallning. Nyttigt för killarna att vara på en ny plats och nya får.

Minou tränar väldigt likt Jonas Gustafsson - vilket passar mig väldigt bra. Så eftersom jag har någon plan att vi ska försöka priotera vallningen i höst/vinter så var det perfekt att få en spark i rumpan, ett utgångsläge och ett vettigt träningsupplägg av någon som ser så otroligt mycket mer än jag. Mitt fåröga är typ sämst så inte så konstigt att mina vovvar tycker att jag är en knäppskalle inne hos fåren.

Så nu ska jag bli bra på att även skriva träningslogg för våra pass i fårhagen!

Dax var mycket spänd och hade svårt att ligga kvar när vi tog in honom i hagen (större fält, minimalt drag). Benen gick, som vanligt fortare än huvudet om vi säger så. Men med Minous hjälp så blev han otroligt mycket mer avslappnad ganska fort. Vi dirigerade runt honom med målet att fåren aldrig ska komma fram till mig. För det är det Dax vill när det blir jobbigt eller när jag skickar honom till kl. 12 - fåren till matte. Där upplever han att han har kontroll. Så jag ska:

• När han driver ska jag ge ett "time" och (om han inte lyssnar)/ eller ett lie down innan han tappar kontrollen.
• Tänker han och börjar utföra en liten flank för att balansera djuren så ska jag bekräfta den tanken och ge signalen och hjälpa honom.
• Ren olydnad - ge ett hårt LIE DOWN.
• Målet är att jag aldrig ska ha djuren vid mig.

Sen fick han träna lite på att trycka också, men det var väldigt jobbigt. Så där ska vi jobba med lina och hjälpa honom mer att våga trycka. Jag tror jag ska jobba ungefär som jag har jobbat med Exe i 25an (se nedan), men ska fråga henne.

Exe tog vi in i 25an på en gång. Jag började som jag har gjort senaste träningarna med att försöka lägga på kommandon. Men har haft problem med att han blir trög och sen är han känslig för press, så minsta lilla får honom att bli väldigt vid. Körde honom väldigt kontrollerat och då ville Minou se vad som händer om han får jobba själv, utan kommandon. Han blev lite härjig och hade ingen bra sinnesstämning. Så back to basics och långlina på. Utan att ge kommandon (förutom något enstaka stopp) så visade jag honom hur man får kontrollen genom att bara ta med honom i linan. Fåren mot staketet. Putta lite på dom så dom rör sig, ut på en flank tills de stannar. Detta har vi gjort förr och han kom snabbt in i ett fint rörelsemönster och med fin attityd mot fåren.

Så då blev det lite svårare, vi la på kommandon på samma sak. Och jag slapp stå vid fårflocken utan stog bakom honom och hjälpte honom med linan om det blev för svårt. Så jag ska:

• Ta det lugnt. Först när han har rätt sinnesstämmning får han lov att röra sig mot djuren.
• Är han "inne" i fåren (med tanken) väck honom med ett hårt LIE DOWN och sen upprepa lie down mjukt tills jag ser att han lyssnar på mig.
• När han går mot djuren - lägg honom/ eller "time" innan det blir för svårt.
• Aldrig helt ta ut djuren från hörnen utan in och sen tillbaka och räta upp dom. Hjälp med linan.
• Försök att ha linan slak.

Så häftigt att båda hundarnas attityd skiftade så fort! Jag är riktigt peppad! Som sista ord ska jag väl också skriva vad jag alltid ska titta/tänka på:

• Fåren! Jag måste bli så mycket bättre att titta på fåren och se vart de vill och hur svårt de gör det för hunden. Ex. när hunden måste trycka mot drag så jag kan hjälpa och förstå mina hundar när det blir svårt
• Att se skillnaden på olydnad och när de kämpar för att situationen är svår.

Jag låser mig nog lätt vid hundarna när jag tränar och liksom glömmer bort fåren. Big mistake :P

Exe är inne i en väldigt jobbig period igen. Inte som när han var ett monster i 10-månaders åldern men han har ibland börjat smyga på cyklister igen. Och hundmöten ska vi inte tala om, häromdagen såg vi en labbevalp, han reagerade på 15 meters håll. Och så ligger han på som f-n i kopplet.

Vissa dagar ligger han verkligen inte på plus   

Igår tränade vi agility. Exe fick köra en kort kombination med fart - duktig! Problemet just nu är starten. Vi har väl inte tränat jättemycket - då han innan varit så otroligt ofokuserad - så jag har kört flygande starter. Men på senaste har ju han blivit så mycket bättre och tycker att han börjar förstå. Jag vill att han ska sitta i starten. Han vill ligga. Jag har funderat på om jag ska låta honom ligga men igår bestämde jag mig för att inte låta honom göra det. Varför? Jo för att igår låste han helt på hopphindret och var iprincip helt okontaktbar! Han verkar ha lätt att släppa in eye:et i allt möjligt och ger jag då efter i ligga så tror jag han bara kommer låsa sig mer.

Så hädanefter är det koppel på och en massa sitt-stanna träning framför hopphinder som gäller  

Nu är jag inne på andra semesterveckan och I love it! Njuter till fullo av varmt väder. De här första 11 semesterdagarna har jag spenderat på västkusten, i Torekov som ligger i Skåne. Helt underbart med klart och fräscht vatten och luften är så skön där. Riktigt härliga dagar har vi haft där.

Det blev inte värst mycket hundträning, även om det blev lite lydnadsträning på kvällarna de sista dagarna. Däremot har de badat varenda dag - Exe har gått i simskola. Jag kopplade honom i selen sen gick vi ut allihopa och simmade. Han har varit väldigt faccinerad av vatten men inte vågat simma, och när han har simmat så har han nästan fått panik. Efter 2 dagar kunde jag släppa honom och han simmar numera lugnt och fint och älskar det!

Jag har även funderat lite över våran träning. Exes träning har varit enormt ostrukturerad, dels pga att jag varit lat men också för att det har varit svårt att veta hur väl han har kunnat fokusera och på vad.

Med Dax har jag nog blivit lite väl tävlingsiriktad så glädjen försvunnit lite för mig- istället för att ha kul har det blivit för mycket prestationskrav. Han är ju 3 år nu och jag vet inte, det går liksom inte skylla på omognad eller orutin så mycket mer.

Så nu ska här struktureras upp! Så här tänker jag.

Exe

Agility

- Hoppteknik

- Torrhandling

- Running Contacts

- Kroppskontroll/Stadga

- Slalom

Lydnad

- Ingångar

- Baklängesmarch

- Apportering

- Bättre övergångar och mer aktivitet och lek i träningen

- Kroppskontroll/Stadga

Dax

- Hitta glädjen och bara ha kul!

Den där tonåringen jag har, börjar växa till sig och bli en riktigt fin hund! Han mognar mer för varje dag som går. Det stora är nog koncentrationen som växt och kontakten mellan oss.

På träningsplan kan han numera - trots vissa störningar - leka och träna ihop med mig utan att han sticker iväg. Visst kan han fastna på en luktfläck då och då men inte värre än det. Idag kunde vi stå brevid agilityplan och jag kunde mata honom med köttbullar utan att han reagerade på hunden som tränade. Det är enormt stort för oss, för i vår/vintras så var vi tvunga att stå på andra sidan appell-planen.

Hemma visar det sig att han släpper Dax mer på promenader när de går lösa. Han har börjat att ta spontankontakt med mig och aktivt välja mig i olika situationer. Ikväll rastades han ensam och då släppte jag honom sista biten. Han gick i princip klistrad vid min sida hela tiden! Det är första gången sen han var valp jag har haft honom lös på egen hand utan långlina.

Nu hoppas jag på en hel natts sömn då jag har haft svårt att sova av någon anledning. På lördag ska det tävlas med Dax igen. Jag hoppas vi kommer in i någon rutin snart för fan vad jobbigt det är att träna agility 2-4 ggr/v och tävling på helgen. ZzzzZZzZ  

Om jag ska försöka att se något bra med mitt tillfälliga handikapp så är det jag tränar på saker, med främst Exe, som jag ofta bortprioterar. Som apportering och nosduttar. För han ska ju tävla i lydnad någon gång och även fast han ska ha RC så behöver vi ett stopp på gungan.

De få gånger jag har tränat de här småsakerna innan har det varit sådär.

Apporten blir han lätt tuggig på. Och nosduttarna verkar han tycka att targeten var i vägen för handen.

Men nu börjar det hända saker. Han blir bättre på att hålla i apporten utan att tugga. Jag kör samma teknik som med Dax. Blir han lös i munnen så snor jag apporten. Klick när han håller emot och lägger tyngden bakåt. Dax har fått träna på metallen. Det ska väl nämnas att han inte är överförtjust i den, ibörjan ville han inte greppa den alls. Men även han gör enorma framsteg och griper ofta och håller i hårt. Dock är det väldigt få repetitioner som gäller.

Med nosduttarna har det gått i raketfart framåt! Jag bestämde mig för att strunta i att han inte riktigt ville ha targeten där och sänkte handen mot marken = inga problem, förutom att han lade sig ner. Så då ställde jag honom i trappen och kunde faktiskt väldigt snabbt, efter 3-4 repetitioner, ta bort min hand helt och han duttar enbart mot targeten. Inte perfekt men väldigt många steg i rätt riktning.

Dutti valpis  

Denna påsken blev inte riktigt som planerat. Den började fint med min syster Madeleine och hennes familj kom på besök från Uppsala. På påskafton skulle jag gå ut med några vänner, jag kom inte ens till förfesten. Satt hemma hos en vän och åt pizza på balkongen. Satt med bena på en stol och när jag tog ner dom så kände jag att jag inte kunde sätta ner hälen, som någon typ av låsning eller kramp. Kan inte alls stödja på foten. Så i snart 2 dagar har jag hoppat på kryckor och kännt mig allmänt handikappad. Enormt frustrerande!

Imorrn ska jag och mamma åka till frakturmottagningen. Hoppas det hittar något som är lättfixat. Jag fruktar att det kan vara någon lös benbit som åker runt och bara fastnat på ett olämpligt ställe. Och då är det ju ev. operation som gäller = jag kan inte tävla i Västerås som planerat.

Känner mig nere, vill kunna träna och springa och röra mig ordentligt!

Aja. Vi var och vallade i tordags och Exe är så jäkla häftig! Var så himla bra att vi gick kurs för Lena, fick de rätta verktygen och så slapp man bli sur och bråka. Hon konstaterade att han har väldigt mycket eye = svårt att flanka. Och sen är han inte alls intresserad av att samarbeta.

Men på bara 2-3 träningspass så började han flanka fint och släppa in mig i träningen. På filmen är första träningspasset efter klubben. Jag kan fokusera på att berömma. Exe är en väldigt fin vallhund med många fina egenskaper och mycket talang och djurkänsla. Jag ska verkligen göra mitt yttersta för att få honom att komma till sin rätt.

Här är ett klipp på masken också när vi tränar apport och ruta